Måste bara göra en snabb uppdatering igen. 

Det finns några människor som gjort sitt i mitt liv och som jag aldrig någonsin kommer kunna förlåta vad de än försöker med. Denna kärring som jag ska berätta om är en av dem.

Hon inbillar sig på något vis att jag tycker om henne och att jag vill ha kontakt med henne. Hur svårt ska det vara att förstå när hon ringer till mig och jag berättar klart och tydligt, ej kryptiskt, att jag inte vill prata med henne. HOn går genom vänner till mig för att nå mig. Jag kommenterade en status varav hon kommenterade och höll med mig, gillade min kommentar osv. Samtidigt skickar hon en vänförfrågan till mig trots att jag tagit bort henne tidigare. Då vill jag klart och tydligt markera åt henne att jag INTE vill ha kontakt med henne genom att fortsätta kommentera på den där statusen utan att svara på hennes kommentar men istället på en annans. Hon fortsätter ändå att kommentera och hålla med precis som att jag pratar till henne även fast det är tydligt att det verkligen inte är henne jag vill säga något åt. 

Om du läser detta vill jag bara att du ska veta att det du gjort mot mig (som du tydligen inte så fint hade kunnat göra någonsin, trots att jag har starka bevis på att det hänt flera gånger) kommer aldrig kunnas förlåtas eftersom att detta är något som var viktigt för mig. Jag BRYR MIG INTE OM DIG. För du har förstört för dig själv. 

Med detta vill jag påpeka att jag absolut inte är så här mot människor i vanliga fall och det är svårt för mig att hata någon. Men skulle ni veta varför skulle ni förstå. God natt.

Och nej, din vänförfrågan kommer förbli obesvarad. Så snälla sluta inbilla dig att jag "älskar dig" eller något sådant som du själv tror.  Sluta sup vareviga dag också.

Jag blir störd i huvudet ibland och tittar på djur som jag vill ha i evigheter. Jag kan liksom inte fatta hur jag klarat mig utan djur så här länge nu? Har ju alltid haft det förut. Saknar ALLA jag haft. Inte en enda har jag tyckt illa om. Jag trivs när jag får vara omringad av massa. T.ex när vi bodde i Kiruna med mor min och vi hade 14 katter. Skojar ej. Två honkatter som båda fick 6 bebbar var typ samtidigt. Jag var i himmelriket. Inte mamma..

Katter älskar jag speciellt. Blir som mina barn, haha.

Smulan och Mollie som vi hade i Kiruna och Västerås. Dom försvann när mamma blev sjuk och vi inte kunde fara hem. Han som hade hand om dem har inte sagt vart de är.

Smulan eller Mollies bebbe.

Min älskade Bosse som försvann. Vi hade starka band och han sov med mig och följde med mig överallt. 

Swifty kom efter Bosse men samtidigt som jag hade han. Han råkade ut för en hemsk människa och jag får ångest av att tänka på det. Titta vad söt. Älskade plutt.

Jag klarade mig inte utan katter så jag skaffade Ninja och Samuraj. Dett är Samuraj.

Och det här är Ninja. Jag var tvungen att ge dessa två till en god vän åt min fosterfamilj då jag började få lite tid. Ville dem bara det bästa men hon påstod att dom var sjuka så dom avlivades.. Jag har inte fått klart för mig vad som egentligen blev problemet med dem och jag orkar inte höra efter heller. 

SÖTNOSAR! Men eftersom att jag inte klarar av att måsta ge bort dem igen om jag får lika lite tid igen så skaffar jag ingen ny kisse ännu.

Har även haft två gerbiler, två marsvin, två undulater och säkert nå mer.. 

Om igår och de ryska männen.

Vi skulle kolla luften i däcken på bilen. Klockan var väl kanske mellan 22 och 23. Det stod en bil framför oss som inte flyttade sig så vi for iväg och efter ett tag kom vi tillbaka och den stod kvar. Det var en estlänsk bil. Denna gång gick jag ur bilen för att kolla varför de inte flyttade på sig och då steg två män ur bilen. Dom såg inte så värst pålitliga ut kan jag säga och det första ena mannen sa var "Russia!!!" varav jag bara svarade "aha, problem?" Då började männen försöka knuffa sin(?) bil och jag vinkade ut Mathias så att vi också skulle hjälpa. Den rörde sig inte ur fläcken trots att vi var fyra så de måste ju bara haft en växel i eller något. Inte alla hemma?? Mathias sket i dem och skulle kolla om slangarna räckte till bilen. Ena mannen började fråga mig massa saker på ryska och jag fattade ingenting. Han gick in i bilen igen och sen kom han ut med BILBÄLTENA i handen. VAFAN? Han hade alltså cuttat lös dem. Han började knyta ihop bältena och fästa framtill bilen och sen indikerade han åt mig om bogsering varav Mathias sa att vi inte hade tid (han kände att det var nå skumt med dem). Då kom han fram till mig och ritade ett batteri på huven och jag försökte förklara att vi inte hade med några startkablar så vi satt oss i bilen och körde iväg.

Min bild av det hela: Ryska män i en estländsk bil är nog för att det ska bli skumt. Men om det nu vore deras bil vem fan skär av bältena i sin egen bil ens? Vem skär av dem i en lånebil eller en väns bil? Inget makes sense. Att dom inte ens fattade att lägga ur växeln också. Att dom ville ha bogserhjälp med ihopknutna bälten. Nej nej, inget jag vill beblanda mig i så jag är glad att vi inte hjälpte dem trots att jag fick dåligt samvete när vi for. För något skumt måste det ha varit.

Om kvällarna sprider sig tankarna långt och djupt i mitt huvud.

Jag hade inte varit den jag är idag om det inte vore för igår.

Men tänk själv på den meningen som just ploppade upp i mitt huvud.

Jag brukar ofta fastna för kloka citat och idag fastnade jag för mitt egna.

Varför skapade jag sådan social fobi tidigare? Det vet jag.

Varför började jag hata mig själv och mitt utseende? Det vet jag.

Varför tror jag att jag är värdelös när jag inte är det? Jag vet varför.

Hur kommer det sig att min sociala fobi minskat? Jag vet verkligen varför.

Varför har jag insett att jag har en sned bild av hur jag är och hur folk ser mig? 

För att jag har kommit på varför jag började tänka i de banorna från första början.

Men bara för att jag vet att min bild är skev betyder det inte att jag slutar tänka så.

A man is but the product of his thoughts.

What he thinks, he becomes. - Ghandi

I natt när Madde skapade ett evenemang åt oss på facebook blev jag genast jättepepp. Vi har pratat om det länge men nu blir det faktiskt av. Det bli 69 års fest (Jag 22, Jennifer 22, och Madde 25) med 90-tals tema! Vi alla fyller ju år nästa månad. Blir en sluten fest med inbjudan och vi har evenemanget låst på facebook för inbjudna. Därför tänker jag inte nämna datumet eller platsen här på bloggen. 

Hur som helst så skapades evenemanget i natt och nu har 19 personer sagt att de kommer plus några till som sagt att de ska försöka i evenemangsloggen. 9 personer har sagt kanske och 52 stycken har inte svarat ännu. Vissa har sagt att de ska svara senare så vi får väl se.

Det kommer bli jätteroligt hursomhelt. Är inte så mycket för att fira mig men vafan. Hade ju inget förra året, eller förrförra heller. Jag ska köra på grunge-stil då jag älskar Nirvana. 

Känner mig bara stressad för vill inte se ut som den feta val man är där så jag har knappt vågat äta något. Men nåja, vem bryr sig. De som kommer känner ju mig. Många av dem iaf. Kan inte påstå att jag känner alla av Maddes vänner men det gör det bara roligare med lite nya människor. 

Det är som jag alltid förstått!

http://www.facebook.com/HastarFinnsInte

Ni som tror något annat har någon störning. Hästen är en frukt som inte finns.

Fotade lite julkort igår. Så kanske dyker ner i några brevlådor framöver. Lägger upp en av alla exempelbilder.

TROLLUNGE!

Har inte handlat så mycket så det var kris i frys och kyl. Var riktigt hungrig och trodde att jag kanske skulle ändra mig om schnitzel då det faktiskt grävde i magen av hunger men oj så fel. Jag hatar fortfarande det!!!! Usch. Ska bannlysa det i hemmet för nu mår jag riktigt illa. Slängde så mycket också och det ger mig ångest. Hahah. Han ska inte få köpa hem det så jag råkar ut för såna här fällor då jag inbillar mig att jag kan äta vad som helst..

Fast han älskar ju den rätten och vafan.. så elak är jag väl inte. MEN DET SKA INTE ÄTAS NÅGONSIN MER! Spyyr.