Måste bara göra en snabb uppdatering igen. 

Det finns några människor som gjort sitt i mitt liv och som jag aldrig någonsin kommer kunna förlåta vad de än försöker med. Denna kärring som jag ska berätta om är en av dem.

Hon inbillar sig på något vis att jag tycker om henne och att jag vill ha kontakt med henne. Hur svårt ska det vara att förstå när hon ringer till mig och jag berättar klart och tydligt, ej kryptiskt, att jag inte vill prata med henne. HOn går genom vänner till mig för att nå mig. Jag kommenterade en status varav hon kommenterade och höll med mig, gillade min kommentar osv. Samtidigt skickar hon en vänförfrågan till mig trots att jag tagit bort henne tidigare. Då vill jag klart och tydligt markera åt henne att jag INTE vill ha kontakt med henne genom att fortsätta kommentera på den där statusen utan att svara på hennes kommentar men istället på en annans. Hon fortsätter ändå att kommentera och hålla med precis som att jag pratar till henne även fast det är tydligt att det verkligen inte är henne jag vill säga något åt. 

Om du läser detta vill jag bara att du ska veta att det du gjort mot mig (som du tydligen inte så fint hade kunnat göra någonsin, trots att jag har starka bevis på att det hänt flera gånger) kommer aldrig kunnas förlåtas eftersom att detta är något som var viktigt för mig. Jag BRYR MIG INTE OM DIG. För du har förstört för dig själv. 

Med detta vill jag påpeka att jag absolut inte är så här mot människor i vanliga fall och det är svårt för mig att hata någon. Men skulle ni veta varför skulle ni förstå. God natt.

Och nej, din vänförfrågan kommer förbli obesvarad. Så snälla sluta inbilla dig att jag "älskar dig" eller något sådant som du själv tror.  Sluta sup vareviga dag också.

Jag blir störd i huvudet ibland och tittar på djur som jag vill ha i evigheter. Jag kan liksom inte fatta hur jag klarat mig utan djur så här länge nu? Har ju alltid haft det förut. Saknar ALLA jag haft. Inte en enda har jag tyckt illa om. Jag trivs när jag får vara omringad av massa. T.ex när vi bodde i Kiruna med mor min och vi hade 14 katter. Skojar ej. Två honkatter som båda fick 6 bebbar var typ samtidigt. Jag var i himmelriket. Inte mamma..

Katter älskar jag speciellt. Blir som mina barn, haha.

Smulan och Mollie som vi hade i Kiruna och Västerås. Dom försvann när mamma blev sjuk och vi inte kunde fara hem. Han som hade hand om dem har inte sagt vart de är.

Smulan eller Mollies bebbe.

Min älskade Bosse som försvann. Vi hade starka band och han sov med mig och följde med mig överallt. 

Swifty kom efter Bosse men samtidigt som jag hade han. Han råkade ut för en hemsk människa och jag får ångest av att tänka på det. Titta vad söt. Älskade plutt.

Jag klarade mig inte utan katter så jag skaffade Ninja och Samuraj. Dett är Samuraj.

Och det här är Ninja. Jag var tvungen att ge dessa två till en god vän åt min fosterfamilj då jag började få lite tid. Ville dem bara det bästa men hon påstod att dom var sjuka så dom avlivades.. Jag har inte fått klart för mig vad som egentligen blev problemet med dem och jag orkar inte höra efter heller. 

SÖTNOSAR! Men eftersom att jag inte klarar av att måsta ge bort dem igen om jag får lika lite tid igen så skaffar jag ingen ny kisse ännu.

Har även haft två gerbiler, två marsvin, två undulater och säkert nå mer..